onsdag 27 februari 2013

Tisdagsbulle

När jag var liten hette den här bullen Tisdagsbulle. Semla var ett ord jag aldrig hört. Den åts i djup tallrik varje tisdag innan påsk, tillsammans med varm mjölk, kanel och socker. Det var gott, men det gällde att äta snabbt så inte bullen blev för blöt. Att äta semla med mjölk fungerar bara på hemlagade bullar. De måste vara lite tyngre och stabbigare än köpesemlans fluffiga bulle. Ska nog baka en sats bullar igen till helgen. Fast om jag äter dem med varm mjölk vet jag inte, för, vem vet, kanske solen värmer så pass att man kan äta den ute.

söndag 24 februari 2013

Statussymbol - bilen



För många är bilen en väldigt viktig accessoar. Den visar på ett visst välstånd, att du är någon speciell. Vem har råd med en BMW cabb om inte en som har pengar. Vid 1920-talet var det ännu mera märkvärdigt, då var det få som hade bil. Vem som helst hade inte råd. Då var det viktigt att fotografera sig tillsammans med bilen och skicka bilden till släkten. Jag har många svartvita gamla bilder hemma och inga människor står där tillsammans med hästen eller oxen, men, har de bil, så fotograferas de gärna tillsammans med den. På den här bilden som är från 1920-30 tal kikar Aina Lindgren ut ur bilens fönster och hennes syster Palla öppnar dörren. Johannes Westenius, deras svåger, var stolt ägare till bilen och dessutom en hängiven fotograf. Kanske var det därför han förevigade bilden.

tisdag 19 februari 2013

Vägledning



Vid många tillfällen i livet behöver man vägledning så man går åt rätt håll. Att hitta den rätta vägen är inte det lättaste alla gånger. Många gånger är vägen inte rak och upptrampad utan mest en liten snårig stig. Man kan inte alltid välja, man får gå på den väg som är där under fötterna och göra det bästa av det. Den här stigen vid Lambohovs säteri, ledde rak och upptrampad ända hem.

söndag 17 februari 2013

Badrumsnytt


Badrummet närmar sig fullbordan, men ännu är det fukt kvar i golvet. Jag får vänta ännu någon vecka innan det är färdigt.  Men något har hänt. En naken glödlampa pryder väggen i sin ensamhet och en kabel med intressant innehåll tittar ut genom väggen. Den får mig att tänka på alla filmer där den stora, stygga bomben tickar i snabb takt nedåt till explosionen. Hjälten svettas, där han sitter på huk framför det myller av sladdar, metall delar och tickande klocka som han just hittat bakom ett klädskåp. Vilken sladd ska han klippa av så att bomben inte sprängs. Spänningen är olidlig (tror de bara) men han lyckas alltid klippa av rätt när det är en sekund kvar. Undrar vad som händer om jag klipper av en sladd? Klipper jag av rätt, är det den blå och vad händer om jag klipper av fel? Men det är ju alltid den röda sladden som ska knipsas av på filmer och jag har ju ingen röd sladd! Hjälp!



fredag 15 februari 2013

Lavendelskog om sommaren



Jag tror feber och hosta lättare går över med ljumma vindar, gräs mellan tårna och vackra blommor. Är man inte allergisk kan man lägga sig där i gräset och känna sig liten i en lavendelskog, men ändå trygg och lycklig. Den ljumma vinden tar med sig det sjuka. Möjligen räcker det med att titta på bilden, man behöver kanske inte vara där på riktigt. I alla fall hoppas jag det för jag är så innerligt trött på att ständigt vara förkyld.