lördag 29 september 2012

Fredriksdal, Gamla Linköping



Gården Fredriksdal är ett av alla gamla hus som finns i friluftsmuseet Gamla Linköping. Det byggdes sannolikt i slutet av 1700-talet och har, som så många hus, byggts till och förändrats under åren som gått. Namnet fick den efter en av sina ägare, bysmeden Fredrik Fagerdahl. Huset låg ursprungligen på Nya Tanneforsvägen i Linköping, men flyttades så småningom, som så många andra gamla hus, till Gamla Linköping. Bilden som togs i somras visar även en bit av den vackra trädgården med de fantastiska klängrosorna längs med den ena väggen. Jag skulle inte ha något emot att bo så här, fast det skulle ju finnas en liten sjö i närheten förstås, och inte så mycket turister, och en skog, med blåbär, och en grusväg, men ändå nära till staden (jag måste ju kunna cykla till jobbet), och så skulle det … (Önska är ju aldrig fel eller..?)

onsdag 26 september 2012

Valmöjligheter



Om man har ett tillfälle över kan man alltid läsa en bok. Sluka en spännande deckare, läsa en inspirerande inredningsbok, titta i en vacker blomsterbok eller läsa en klurig bok för ett litet barn. Det finns böcker för alla. Men om man inte vet vad man vill läsa kan ett bibliotek vara till hjälp eller kanske inte …. För vad ska man välja och åt vilket håll ska man gå? Och tänk om man går vilse? Finns det bibliotekarier i varje hörn som kan hjälpa en ut, eller kanske en snäll vaktmästare eller arkivassistent? På Linköpings stadsbibliotek är hyllorna många och böckerna desto fler. Aldrig tar de slut. Det är lätt att gå vilse… hjälp.

söndag 23 september 2012

Ett heltidsjobb



Hösten är på väg, ute regnar det och blåser, men än finns blommorna kvar. Stolta sträcker de sig mot solen och svajar lätt i höststormarna. Duckar för nedfallande äpplen och lyser upp tillvaron för de förbipasserande. Ett heltidsjobb.

torsdag 20 september 2012

Café Nyfiket i Mjölby



Nyfiket sitter de där på rad, den ena gråsparven efter den andra. Kommer det eller kommer det inte att tappas en bullbit? Kommer det eller kommer det inte att glömmas bort en kaka? Stora frågor för en fågel. Livet kan avgöras på en eftermiddag.  För oss andra är stolarna behagligt mjuka att sitta i, vattenfallet porlar i bakgrunden, bilarna susar förbi. En stilla stund på café Nyfiket i Mjölby gör det lätt att slutföra sina ärenden och ta bilen hem till Linköping.


tisdag 18 september 2012

Pysselstund - Viby kyrktak




Om man inte har något att göra, t.ex. om man är hemma och är förkyld, kan man ju alltid försöka sig på att pyssla lite. Leta rätt på ett antal spånplattor i olika format. Fundera sedan ut ett lämpligt föremål att lägga dem på, kanske ett kyrktorn, det ger en extra krydda att försöka limma (eller spika) fast dem där högt uppe i himlen. Hitta på ett lämpligt mönster och sätt sedan igång. Kanske blir det lika fint som på Viby kyrkas torn där spåntaket kommer från början av 1700-talet. Då fanns varken Karlssons klister, hobbylim, skylift eller lyftkran. Inte heller fanns det strålkastare som lyste upp mörka kvällar eller datorprogram som noggrant räknade ut hur stora spånplattorna skulle vara i förhållande till takets vinkling. Tänka sig, taket fixades ändå.


torsdag 13 september 2012

Svart tulpan



När jag var liten hade vi svarta tulpaner i ett av alla trädgårdsland hemma i mitt första barndomshem. Jag kom ihåg att jag tyckte de var väldigt vackra. Av någon anledning som jag inte vet, har jag aldrig skaffat mig några själv. Det måste jag verkligen göra i höst, så jag har de blommande i min rabatt nästa år. Får väl duga med ett svart ros (som egentligen är röd) så länge. Det påminner mig om ett annat minne från barndomen. Alla svartvita bilder som magiskt växte fram i min pappas fotolabb. Jag fick stå på en pall för att räcka upp när jag hjälpte till.

onsdag 12 september 2012

Kyrkogårdsmur i Linköping


I Linköping, väldigt nära centrum, ligger två stora kyrkogårdar. Som en lunga från stadens brus, larm och buller. Som en stillsam oas mot stadens hektiska liv. Där ligger kända som okända Linköpingsbor i sin eviga vila. Rad efter rad, sten efter sten. Kyrkogårdsmuren mot Folkungaskolans skolgård tar aldrig slut.