Utsikt Roxen

Den stora sjön Roxen låg öde och kall den där höstdagen. Ingen badade, hösten hade gjort sitt intåg. Möjligen hördes det skratt och plask från andra sidan, vid Ekängens badplats, men det var inte säkert. Det kan möjligen varit en lastbuss på väg från Linköping lastad med glada människor på väg till USA. Det var i alla fall inte Anna Persdotter som skrattade. Hon var på väg hem till Berg, kanske var det korna som behövde mat eller så var det en höna som behövde plockas. Bada i Roxen var inget hon gjorde och förresten låg sjön en bra bit från Vreta kloster.

Men visst var det väldigt mycket ljud som lät. Skulle det komma ännu ett järnmonster, vad var det för skrammel som hördes? Den här höstveckan var verkligen full av magi, tänkte Anna och skyndade hemåt. Det var nog bäst att vara inomhus. Och ute förändrades världen till ett nytt århundrade, men Roxen låg där likväl blank och stilla. Vad brydde den sig om århundraden som kom och gick.